Värmande ord

Jag tycker det är så roligt att jag har några trogna läsare! Det betyder ju att ni antingen gillar/ogillar det jag skriver eller läser av ren nyfikenhet ;) Egentligen spelar det ingen roll av vilken anledning för jag känner att jag faktiskt får ut det jag vill i mitt bloggande. Jag måste skriva vad jag känner, gör eller tänker på helt enkelt för att bearbeta det, eventuellt släppa det, acceptera det eller bekräfta det. En del kanske uppfattas som "skryt", en del som "skitsnack", en del som mycket privata tankar och känslor men vilket det än må vara så skriver jag det för min skull. Jag vet att jag nämnt det tidigare, att jag alltid innan haft en fundering över om jag ska blogga eller inte. Visste inte varför jag hade ett sug efter det eller om jag egentligen ville att andra skulle få veta så mycket av mitt liv? Kanske var det lite töntigt att blogga? Men eftersom jag mått som jag gjort under lång tid av mitt liv, gått i terapi och fått hjälp med mitt mående så känner jag nu att bloggandet är himla bra för mig! I början tänkte jag att det kanske inte vore så smart, tänk om jag skulle bli kritiserad eller ångra vissa saker jag skrivit, att det skulle komma ifatt mig och göra mer skada.. Fast Nä! Jag är alltid så himla ärlig så inget av det jag skriver skulle jag någonsin ångra. Inte för att jag går runt och berättar allt i mitt liv för alla jag möter men när någon frågar något svarar jag ofta precis som det är :) Och som ni säkert nu vet förväntar jag mig det även av andra :)

Så nu till poängen med detta torsdagsinlägg!
Igår träffade jag en, egentligen väldigt ytlig men ack så ljuvlig bekant (ytlig som i vi känner inte varandra egentligen, det förstod ni nog) som läser min blogg då och då. Hen sa att det var kul att läsa och att jag skulle fortsätta att blogga. Hen tyckte, om jag inte minns fel, att jag var modig och att det var fint att jag delade med mig av mitt liv :) Jag blev så himla glad av dessa fina ord att jag faktiskt kände mig lite lättare, som att jag lyftes lite och jag tog det till mig :)
Tack!