Tycker ni inte att känslan av att vara åtsidosatt av någon ni bryr er om är väldigt jobbigt?
Klart ni gör, det gör väl alla.
Just så känner jag faktiskt just nu. Har försökt att ge det lite tid men det bara fortsätter och jag blir himla ledsen. Har inte sagt något rakt ut men tycker att det är tydligt från min sida och framför allt att jag inte ska behöva säga det rakt ut..
Ge och ta men nu tycker jag att det mest är jag som ger och försöker.
All tid går åt annat, inte mig.
Nu när jag får känna på det själv säger jag som min "sin" brukar säga- Man ska aldrig glömma sina vänner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar