Road trip Norra Öland

Som sagt, gjorde norra delen av ön idag, himlans trevligt!

När jag närmade mig Löttorp fylldes jag av en lyckokänsla, kände riktigt hur jag blev så glad inombords? Jag såg ljust på allt och blickade framåt med glädje och längtan :) Om det hade med det faktum att jag närmade mig Löttorp? Troligen inte ;) Måste ha varit solen, naturen och min livssituation i helhet som gjorde det! Eller helt enkelt bara att jag satt där i firmabilen och gled fram :)

Jag har, som många av mina nära vet, mått mycket dåligt tidigare och speciellt det senaste året men egentligen sedan flera år tillbaka. Detta har nog inte många förstått när jag alltid "är så glad" "driven" "rolig" och allt annat många sagt till mig genom åren.

 Ibland är man bra på att ljuga/låtsas och det är verkligen hemskt. 

I somras gjorde jag en jätteförändring i mitt liv. Jag har alltid varit den som inte tar oförtjänt skit från folk men nu fick jag verkligen visa det, med råge! Månaderna gick men jag mådde inte bättre, festade för mycket (i tron av att bli glad), åt dåligt och gjorde absolut ingenting roligt, låg mest och tittade in i väggen med ångest.

MEN, så en dag vände det! Jag slutade misshandla mig själv genom att sluta förneka hur dåligt jag verkligen mådde. Jag började förstå att det jag gjorde i början av sommaren, när jag sa upp mig på mitt jobb, bara gjorde mig starkare och att jag hade "rätten" på min sida gjorde det lite enklare... 

I början var jag så rädd för vad som skulle hända, hur utdraget allt skulle bli (det blev det iof..), hur mkt skitsnack som skulle cirkulera osv. Men nu kände jag att jag fan skulle gå med huvudet högt och jag fick så mycket stöttning av familj, vänner, bekanta, ytliga bekanta, grannar och andra företagare. Jag återupptog min terapi inne i Kalmar och det kändes så himla bra! Jag slutade dricka och började träna! I början var det svårt att inte gå ut på fest, tänk om jag skulle missa något?!! Jag var ju van vid att vara ute ofta och nästan varje helg var det något som hände. Vad skulle jag göra nu då...det kröp i kroppen men tillslut så gav det med sig. OCH det var precis detta jag skulle komma fram till!!! 

Alltså känslan jag fick idag när jag körde bil. 

Jag är tillfreds!! 

Jag har inget "festasug" längre, jag missar inget, och jag längtar varje dag efter att få gå tillbaka till gymet och träna med farsan. Jag vill ut och power-walka, jogga, simma flera mil och bara älska det!! Jag tackar till och med nej till spelkvällar för jag vill hem och tända upp alla ljuslyktor i hela lägenheten, slänga på en bra film och sen bara mysa med mina tre små <3

Jag som egentligen är så social, om jag föredrar att stanna hemma med mina flickor när alla andra hittar på något, Då är jag tillfreds

Jag ser ljuset ;) hihi