Denna ständiga ångest

Usch... Har en nära vän som mår precis som jag gjorde innan. Denna ångest som fortfarande besöker mig då och då men inte alls i samma grad som tidigare.
Symptomen är precis som mina var. En vaknar och utan att en är medveten om det känner en efter, hur mår jag idag? Varför har jag denna "klump" i magen igen, måste jag känna såhär...Kan jag inte vara "frisk"... Så är det igång. Pga en liten känsla i magen som utan att en är medveten av det finns där pga en liten tanke, tanken utlöser en känsla som utlöser en annan tanke, som utlöser en ännu värre tanke och en mer smärtsam känsla i kroppen osv... En jävla ond cirkel helt enkelt.
Jag minns hur jag så många gånger bannade mig själv för dessa tankar och känslor och gör än idag somliga dagar. Jag tyckte att va fan, jag är ju vuxen och ska inte känna såhär, kan inte gå runt och "tycka synd" om mig själv osv..  Va löjlig jag är!
Jag var emot mediciner för jag ansåg att om man har ett problem så måste man ta tag i det problemet, reda ut det, och inte proppa i sig massa antidepressiva mediciner.
Nu är min vän precis i samma situation, hen har ständig ångest..
Mina råd är:
1. Sök hjälp, någon kunnig att prata med. Någon som kan hjälpa dig att "reda ut" dig själv, hur du lever, tänker, agerar osv.. Jag har fått lära mig massor av knep för hur jag ska hantera mina tankar när de kommer, hur jag motverkar att få ångest eller gå ner mig igen.
2. Medicin. Jag äter Sertralin, 100mg varje dag och det har hjälpt mig något enormt. Det är inget jävla ,mirakelpiller som du sen blir beroende av utan helt enkelt som vilket kosttillskott som helst. Om du har järnbrist, äter du inte mer järn då? Eller om du har C-vitaminbrist, då äter du mera citrusfrukter eller köper tabletter. Jag har hela mitt liv haft brist på Serotonin som jag lättast kan förklara som "lyckoämnet" i hjärnan, som behövs för att kunna känna glädje på en jämn nivå, inte vara JÄTTEGLAD eller JÄTTELEDSEN hela tiden. Denna brist visade sig alltid, iaf i mitt fall, genom att jag utan större anledning kunde ändra från ett "bra mående" till att bli supernere och inte vilja något annat än gå och lägga mig. I situationer där en "vanlig person" skulle rycka på axlarna så blev det jättestort för mig och jag analyserade allt, precis allt, och fick bara mer ångest. Ingenting var roligt, jag var misslyckad och detta eskalerade med tiden. Därför är det superviktigt att en får denna hjälp, att en fyller på, för det blir betydligt lättare att reda ut sig själv då.
3. Sluta dricka. Jag drack alldeles för mycket under denna period, speciellt då, eftersom jag trodde att jag skulle bli lycklig då eller att det skulle bli sååå roligt. Det blev det inte utan dagen efter så var allt mycket värre ist. En riktig fylla gör att det tar kroppen ungefär 4 dagar att återställa sig ordentligt fysiskt. Tänk då att en person som redan mår piss även ska bli så nedbruten fysiskt pga en fylla.. Då är det inte så lätt att göra annat än analysera sitt dåliga mående ännu mer, alla känslor blir tusen gånger värre och man får panik. Så, ingen alkohol!
4. Sätt dig själv först. Gör saker som du vill göra, saker du mår bra av. Sortera bort allt som påverkar dig negativt i ditt liv. Umgås inte med folk som tömmer dig på energi utan umgås med de som istället ger energi. Du gör bara dig själv en otjänst om du umgås med någon för att "vara snäll". Gör roliga saker, träna, njut av solen och försök skratta mycket.
5. Ät bra. Tänk på vad du stoppar i dig. Hoppa godiset i den mån du kan och försök äta det du anser vara bäst för dig. (tänker inte gå in på någon viss diet när jag vet att den som passar mig kanske inte passar en annan)

Viktigt!! Våga stå för vem du är. Det är inget fel i att må dåligt, du är inte ensam i världen om att göra det. Det är däremot superstarkt att erkänna det för sig själv och att ta tag i det.
Att reagera, acceptera och agera är det BÄSTA JAG GJORT!
<3