Ett försök till inlägg

Har så mkt jag vill skriva om.. Känns som en evighet sedan jag skrev sist och det är pga att jag mått dåligt och sedan jobbat mkt helt enkelt.

I senaste inlägget skrev jag att den sista jag trodde skulle göra mig illa hade sårat mig oerhört djupt. 

Det är en helt sjuk historia men jag vet inte vad det skulle hjälpa att skriva om det faktiskt..? 

Gjort är ju gjort.

Allt var en stor lögn, Han var en stor lögn och flera relationer har förstörts.. 

Jag gav så mkt av mig själv men fick bara ett brustet hjärta i slutändan. 

Ett hjärta som har svårare och svårare att läka efter alla gånger skit händer.

Fan att jag låter andra göra det mot mig!!

Och det är nu, i sådana här situationer och efter sådana här inlägg speciellt, som han ofta lyfte mig. Han kom med tröstande ord och kärlek som alltid fick mig att må lite bättre. Hans ord var så äkta, han var så ärlig och jag trodde honom på nåt sätt. 

Men när det nu är han som är orsaken till att jag åter igen tappat tillit och tro på kärleken.. Tro på ärligheten framför allt? Då blev ju smällen oerhört mkt hårdare.

Vem tröstar nu? Vem fyller tomrummet efter den vän han faktiskt var?

Ju mer jag tänker på det, för det gör jag dagligen, desto argare blir jag. Desto mer besviken och förtvivlad blir jag!

Frustrerad eftersom jag vet att jag aldrig kommer få veta sanningen och jag får bara snällt låta det vara så.

Arg för att en annan person åter igen påverkar mig så, mitt liv, mina dagar och nätter.

Ledsen för att en av mina viktigaste och finaste relationer är förstörd för alltid.